Jag fick ju hem min nya symaskin igår. Så efter alla måsten var gjorda och jag hade lagt barnen så tog jag med mej kartongen upp till syrummet och började pcka upp maskinen.
Jag läste lite i handboken och sen satte jag ihop maskinen och trädde den.
Men när jag satt och trädde den så kände jag hur ögonen bara for ihop på mig. Jag var så trött att jag orkade inte sy.
Jag tvär sydde på en tygbit bara för att se att den funkade.
Så jag tänkte att IDAG ska jag sätta mig och sy, men jag blev väckt av Julia 5:15 för att hon sökte efter sin snutte.
Jag fattar inte hon är sex år gammal och har aldrig varit intresserad av att ha snutte som liten. Men i somras så kom hon hem med en snutte som jag köpte till hennes storasyster när hon var liten som tydligen fanns hos deras pappa och nu helt plötsligt så ska hon ha snutte.
Så nu efter jag har städat undan här nere och fått barnen till skolan/Tunet och minstingen i säng (hon är dessutom jätte förkyld och sover jätte oroligt) så är jag så trött att jag inte orkar gå upp och sy =(
Nu till något roligare.
Idag ska tjejerna ner till Lars och Camilla efter middagen så ska jag, Anders, Ante och Kajsa sticka till Pite och kolla på en julklapp till tjejerna. Jag hoppas verkligen att det blir köp =D
Åh, va tråkigt att höra att du också har fått samma diagnos som jag. Men jag tänker ofta att det kunde ha varit mycket värre. Men det var jobbigt att vara ifrån sin lilla bebis. Men sen efteråt så känns det så bra att veta att cancern är HELT borta! Allt är avklarat!
SvaraRadera